*

Då har valparna blivit så pass stora att de har fått smaka på sin första måltid. Den bestod av rå nötfärs uppvärmd med mjölk för att få den lite lösare samt varm.

Och gissa om det var uppskattat, vi tog en valp i taget och det är så roligt att kunna sköta kameran och se hur valparna riktigt skakade i kropparna av vällust. De smackade och sög i sig köttfärsen och blev alldeles kladdiga runt munnen.

Idag fick valparna inte vara i fokus, men de fanns ändå med på ett hörn och några kort blev det.

Min dotter gör allt vad hon kan för att övertala mig att behålla den bruna pojken, men ännu kan jag inte säga vilka två som kommer att stanna. Jag börjar nämligen inte studera valparna så mycket innan 4 veckors ålder och det är ju faktiskt 1 vecka kvar. Dock har jag ändå fastnat lite extra för en tik och det är faktiskt den minsta svarta tiken. Sen sitter jag och tittar lite extra på den förstfödda resp. sistfödda hanen eftersom det verkar vara lite extra med de båda.

Så vi får se vilka två som stannar när det väl är dax, så varför inte fortsätta att följa med bloggen även i fortsättningen. Det kommer att hända mycket framöver, både med valparna men även med de vuxna hundarna.

Det har varit en hel del datauppdateringar idag och jag vet inte om jag även orkar uppdatera gårdagens bilder. Det hände dock lite extra igår så det blogginlägget blir mycket längre och med fler bilder. Så jag avslutar detta blogginlägg med att säga:

Mer kommer......

Nu börjar det bli svårare att ta bra kort på rörliga valpar, men vissa blir dock fortfarande bra.

Nu kan man sitta ännu längre i valplådan och bara njuta. Och varje gång jag bäddar rent så lägger jag mig ner och bara kör ansiktet rakt ner bland valparna och det är bara så gott.

Men ibland är detta också svårt för nu ligger de inte alltid samlat utan som på bilden

Och när de ligger som på bilden går jag inte gärna in och stör, utan låter de sova. Då sitter jag utanför valplådan och bara njuter och försöker registrera så mycket som möjligt om resp. valp. Men ännu är det för tidigt att böra göra direkta noteringar i deras journaler, men det kommer det också.

Mer kommer......

Äntligen har jag nu gjort klart Filles album, jag har nämligen fått så många härliga bilder på Fille som är pappa till sista kullen att jag bara måste ha ett eget fotoabum till honom. Och eftersom jag även kommer att spara 2 valpar så kommer jag att ha mycket kontakt med Fille och hans familj även i framtiden.

Så numera är Fille och hans familj även kära familjemedlemmar och telefonerna kommer att gå varma mellan Mälardalen och Norrland.

För tillfället blir det en kortis i bloggen, för jag har mycket som ska uppdateras på hemsidan. Jag kommer även att under dagen uppdatera bloggen allt eftersom, så det kanske blir både 3 och 4 blogginlägg eller t.o.m fler för det har dock hänt lite under helgen och jag vill inte lägga allt under ett och samma blogginlägg.

Jag fick denna fina blomma i ett mail i lördags med följande text.

Mer kommer......

Då har valparna hunnit att bli 2 veckor, och jag vet inte var tiden tar vägen. Usch den går hur fort som helst, jag hinner ingenting känns det som. Fast det viktigaste hinner jag dock med att sitta timtals i valplådan. Och det är ju det ljuvligaste som finns, att se varje rörelse som valparna gör oavsett om de sover eller är vakna.

Jag har börjat klappa lite i händerna för att se om deras hörsel är på ingående och det var faktiskt några som reagerade på sin 2 veckors dag. Så jag tror inte att det dröjer så länge nu innan alla hör.

Som vanligt får ni se ett par bilder i bloggen och resten hittar ni på hemsidan.

Nu är det inte längre bara den bruna hanen som älskar att ligga på rygg utan nu har vi fått även en svart hane och fler börjar mer och mer lägga sig på rygg, men än så länge är det alltså bara en brun resp. svart hane som har fastnat på bild

Och som vanligt måste jag lägga in ett litet brunt ansikte i bloggen eftersom jag är så stolt över de två små brunisarna.

Här har jag försökt att samla alla åtta på två kort eftersom de alltid ligger uppdelade i två grupper, och konstigt nog ligger det alltid en brun i varje grupp. Så här är fem valpar glömde dock titta vilka som låg i denna grupp.

Och här ligger resterande tre valparna, och jag tror mig kunna ana att här är åtminstone den brune hanen och den minsta svarta tjejen.

Ha en fortsatt bra dag

Varför detta inlägg blir så sent som en hel dag är p.g.a just nu har jag ganska mycket att göra nu. Det är nämligen full rulle i valplådan och sen ska även de vuxna ha sitt, men nu är det lugnt och jag kan uppdatera bloggen som alltså egentligen skulle ha blivit utlagd igår. Några av valpbilderna finner du som vanligt här i bloggen och resten hittar du på hemsidan.

Och jag försöker visa både de svarta valparna

Men de bruna börjar snart dominera hela bloggen

Men vad gör det egentligen alla är i mina ögon lika härliga små underverk, men jag ska inte sticka under stolen med att det känns extra pirrigt att få ha brunt i valplådan. Och det med tanke på att jag trodde att jag bara hade dominant svart.

Jag har även uppdaterat valppaketet som också finns på hemsidan att läsa om.

Ska även försöka uppdatera dagens händelse eftersom valparna blir 2 veckor idag, och jag har försökt att ta massor av härliga bilder när de kryper runt i lådan.

Vi syns

Detta blogginlägg tillägnas till min vän Martina och hennes hundar, och uppmanar nu alla ni som läser detta inlägg att gå in på hennes blogg eller hemsida och skriva er sympati i hennes gästbok eller blogg att hon INTE ska lägga ner varken blogg eller hemsida.

Vad har då hänt undrar ni, jo det är som så att hon har fått för sig att är misslyckad människa som inte har kommit längre med sina hundar med tanke på hur det har gått för alla andra i hennes närhet. Och med detta vill hon då med andra ord lägga ner både bloggen och hemsidan.

Jag ser inte Martina som en misslyckat hundmänniska, då hon åker till Norge och bärgar NVCH med båda hundarna på samma dag. Hon försöker tävla i lydnad med Girre, men några av gångerna är det varken hans eller hennes fel att det inte går hela vägen hem. Utan andra hundar som gör misstagen, okey ens hund ska likväl ligga kvar och inte bry sig. Men det är inga dataprogrammerade hundar vi har att göra med, utan vi har helt underbara djur som älskar oss mer än vad vi många gånger förtjänar. Att hon inte har kommit längre med Enzo beror på många omständigheter, ett av de största är att Enzo har blivit ett antal gånger påflugen av andra arga hundar.

Jag kan väl berätta att det har inte alla gånger gått så bra för mig heller eller mina hundar, jag tog t.o.m ett sabbatsår som varade i 8 år innan jag återupptog allt vad tävlande heter. Och jag vill då passa på att tacka Martina som är en av de inblandade som gjorde att jag började tävla igen, hon har pepprat mig ska ni veta. Och naturligtvis vill jag även passa på att tacka Björn som har varit mitt stöd genom att följa med på de olika proven, och tagit hand om mig när jag har skakat som ett asplöv av nervositet.

Så jag tycker det är helt okey att ta en vilopaus från tävlandet utan att ha dåligt samvete, man kan träna ändå. Därför vill jag nu att ni går in på Martina hemsida eller blogg och skriver några snälla ord om att hon ska finnas kvar på nätet och börja berätta om sin träning istället och stödja henne där. För känner jag då Martina rätt så är hon snart tillbaka på tävlingsbanan igen eftersom hon är en tävlingsmänniska ut i fingertopparna, och hon har bra hundar dock har hon bara haft lite otur precis som vem som helst kan ha.

Även de bästa elithundarna har dåliga dagar.....!!!!! Eller elitmänniskorna om man hellre vill se det så, för från varje förlust vänds mot vinst efter ett tag.

Nu har jag klippt klorna på valparna för första gången och jag måste säga att de var hur snälla som helst. Dock passade jag på att klippa klorna när de fortfarande var mätta och goa i magen, och därmed sömniga.

Här har jag tagit en närbild på hur valparna ser ut runt magen. Och när man tar i valparna känns det som om man tar i en kraftig muskel.

Och som vanligt har jag ju svårt att låta bli att fotograferade bruna och självklart ska någon av dem även vara med på bloggen. Det ska bli extra kul att följa deras framtida utveckling och se om de verkligen blir vad jag hoppas att de blir.

Och jag avslutar bloggen med en liten svart tik, som har börjat göra allt för att hon ska få stanna. Först sprutar hon ner mig med mjölk och sen bajsar hon på mig, som en bekräftelse på att jag ska stanna fattar du det.....!!!!

Och detta med att hon sprutade ner mig med mjölk, betyder bara att mamma Myzan har hur mycket mjölk som helst och det är jag jätteglad över. Men det gör också att jag kollar Myzans ljuver varje dag för att se om det finns någon form av begynnelse till mjölkstockning. Men än så länge är de bara hårda på rätt sätt.

Då är det en ny vecka på gång, och jag börjar med att säga grattis till Cheéri och hennes syskon som blir 10 månader idag.

GRATTIS GRATTIS

Annars kommer denna vecka mest av att bestå med att fortsätta studera och ta hand om valparna, de kommer ju att öppna ögonen mer och mer och snart kommer även deras hörsel. Avmaskning kommer också att ske på de stora hundarna även Myzan igen så valparna blir ju avmaskade på köpet.

Sen blir det att sitta och sy massor av dummiesar och koppel inför FRK/Östras Flatshow som kommer att gå av stapeln lördagen den 4/10 i Uppsala.

Jag blev förfrågad om jag inte kunde vara med och sponsra LRK/Östras aktiviteter i framtiden, och naturligtvis har jag tackat ja. Och då behövde jag göra en logga som de kan sätta in i sina resp. kataloger samt på hemsidan. Så jag gjorde då denna logga, och hoppas att den inte blir för mörk i tryck. Annars är det bara att göra om den.

Det kommer också att bli en liten familjesammankomst förhoppningsvis under lördagen som jag ska förbereda med lite gott att äta.

Jag kommer under kvällen att uppdatera med nya valpbilder, så det blir ett blogginlägg till.

Men nu är det lugnt i valplådan, så jag ska ta och fixa mig en snabblunch för att sen uppdatera en väns hemsida som tyvärr blev lidande under hela förra veckan.

Så välkommen tillbaka

Nu har alla valparna smått öppnat ögonen, vissa har dock fortfarande små springor. Men vissa har öppnat sina ögon riktigt bra, det är lite tidigt iallafall för min del. För enl. mina andra kullar så skulle de inte börja öppna ögonen förrän imorgon eller på tisdag.

Idag fyller jag bloggen med ett ansiktsbild på resp. valp. Först ut är

Tiken som är högermärkt

Hanen som är märkt på svansryggen "sistfödd"

Hanen som är omärkt

Tiken som är vänstermärkt

Tiken som är omärkt

Hanen som är högermärkt "förstfödd"

Den brune hanen

Och sen avslutar jag med den av valparna som har öppnat sina ögon mest av alla nämligen

Den brune tiken

Ha en fortsatt bra kväll

Idag har husse och Cheéri gått ett nytt viltspår, denna gång var det dax att starta i öppenklassen. Så de tog tjuren vid hornen och åkte på ett ordinarie prov, där spåret mer eller mindre låg enbart på ett kalhygge. Dock var ekipaget mycket nöjd med sitt arbete och det var tydligen domaren också.

Cheéri och husse plockade nämligen hem ekipaget första 1:a med följande muntliga kritik:

Ett utmärkt spårarbete som utförs av en ung flattik. Hunden ringar dock i 2 vinklar samt spårslut. Hittar skanken efter 20 minuter. Lycka till

Ska Cheéri bli kennelns yngsta champion? Ja det återstår att se.

Ha en fortsatt bra kväll

Usch vad fort det går för valparna och de växer så att det knakar, några har börjat skälla lite smått. Först trodde jag faktiskt att det var bara tillfälliga ljud, men nu har jag upplevt detta många gånger och det är en och samma valp. Så nu känns det inte längre som om det vore en slump att det skälls till. Valparna har även börjat kravla runt i nästan hela valplådan, vissa av valparna försöker stå på ganska ostadiga ben. Men på något sätt så tar de sig iallafall framåt och det börjar gå ganska fort.

Mamma Myzan med alla sina 8

Jag vet inte vad det är som fascinerar mig hos de bruna, men många kort blir det på dom. Jag har ännu inte bestämt mig vilka som ska stanna, det kan lika gärna bli svart/svart som svart/brunt.

Men tack och lov är det 7 veckor kvar innan jag måste fatta beslutet. Så mycket hinner hända under den tiden.

Så fortsättning följer

Äpplet faller inte så långt från trädet brukar man säga, och detta stämmer när man sitter och skådar ner på de små liven. Här har jag även lyckats fånga bildbevis på detta.

Den bruna pojken älskar att ligga på rygg och med alla fyra tassarna rakt upp, man har ju en stor go lust att bara anfalla denna lilla mage och pussa allt vad man kan. Men man får stålsätta sig allt vad man kan.

Här har mamma Myzan intagit samma härliga liggställning som sin son, och hon gosar med de som ligger vid hennes huvud.

Så fortsättning följer

Första veckan har nu gått för valparna, de äter och sover hela tiden. Men konstigt vore ju annat...

Och nog har de vuxit allt, och de är goa och runda runt magarna, så maten är det då inge fel på heller......

Härlig kombination av svart och brunt, om man tittar lite extra noga på ögonspringan så ser man att de snart kommer att öppna ögonen. Jag gissar att ögonen öppnas måndag eller tisdag.

Jag satte mig och började titta tillbaka på mina tidigare kullar och märkte ganska snart att viktmässigt så är denna kull jämförbar med mormor Nova kullen som föddes 990421. Men gud vad man blev sentimental när man började läsa i deras journaler det var som om det var de som låg i valplådan. Och naturligtvis blev saknade enorm efter både Raven och Nova, men tog ett djupt andetag och började fundera vilka två jag ska spara från denna kull. Dock är det för tidigt att se något ännu, och jag har faktiskt börjat fundera om inte en av de bruna ska få stanna. Men vi får se.....

Nu ska jag ställa äggklockan på 30 minuter för att sitta i valplådan och studera de små liven, men sen måste jag sätta fart. Det är mycket som ska hinnas göras idag eftersom det är fredag och jag ska vara borta nästan hela dagen imorgon.

Så fortsättning följer

Idag har det redan gått en vecka sen valparna föddes, usch vad tiden går fort.

Har min älskade Gizmo fått sin titel registrerad hos SKK, gud vilken tid det har tagit. Okey jag skickade inte in ansökan på en gång, men ändå.....

Så nu hoppas jag att SVCH diplomet snart kommer hem, så jag kan rama in det och sätta upp det på väggen tillsammans med alla de andra championaten.

För övrigt visar Gizmo ett otroligt gott morföräldrarskap, undrar om det heter så.... Nåväl han månar faktiskt ganska mycket om de små, han är jättegärna där och nosar och duttar om de piper. Dock under uppsikt av både mig och mamma Myzan, han har en sån otrolig snäll blick typ nallebjörns blicken och vill att jag ska hjälpa hans barnbarn. Så det ska bli så otroligt roligt att se hur han kommer att vara mot valparna när de väl börjar springa runt och bita honom i både öron och läppar. Jag tror dock att han kommer att bli en helt underbar lekmorfar.

Så fortsättning följer

Tänk vad lätt det är att glömma uppdatera bloggen nu när man har småttingar här hemma. Men här kommer i alla fall några av korten som togs på valparna igår.

Att fånga ögonblicken är ganska svårt, men när man gör det kan det bli de mest fantastiska bilder man får. Här fångar jag en gäsp

Att sova tillsammans med en av sina syskon är det bästa som finns

Om inte detta kallas syskonkärlek, vad är det då????

Några ligger alltid vid mjölkbaren och tar sig sen snuttare.

Det kommer mer snart

Idag fick jag mina underbara väntade hundtidningar i brevlådan, det var Labradoren och Charmören. Dessa klubbtidningar kommer bara ut 4ggr/år, så när de väl kommer ja då lusläser jag dom från pärm till pärm.

I en av tidningarna så fanns det en jättebra artikel som jag vill dela med mig till andra som inte har tillgång till denna tidning. Det var en artikel om fotoretuschering på våra kära fyrbenta hundar. Jag tycker att precis som de skriver i artikeln att det är bra att man kan ta bort ex. koppel, halsband eller annat skräp som finns på bilden. Men sen undrar jag varför man ska börja retuschera hunden.

Är det inte bättre att hunden får ha det naturliga utseende som den har istället för att göra om hunden till något den inte är. Den perfekta hunden finns inte i verkligheten, så varför ska den då finnas på bild?????

Nu hoppas jag att merparten av er som har hundar inte förskönar era hundar i Photoshop eller i Paint Shop Pro, ej heller i några andra redigeringsprogram. Låt hellre hundarna få visat sitt rätta jag även på bilderna, det är så mycket roligare då att titta på fotona.

Alla mina fotografier som jag tar på mina hundar är alla originalfoton, det enda jag gör med fotona är att förminska dom. Det är förklaringen varför alla bilder i en bildserie ligger ute på hemsidan. För varför ska jag retuschera någon hund till något jag INTE har???

Att sitta och prata i telefon när man har valparna och tro att man ska kunna sitta i lugn och ro. Ja då tror man fel......!!!!!

I alla fall när man har bruna valparna i lådan som har börjat "bråka", alla andra valparna ligger snällt i en hög när mamma Myzan lämnar dom för att stäcka på benen. Men inte de bruna, nej då de ska börja upptäcka valplådan och börjar röra sig bort mot resten av högen.

Och vad händer då?, jo när de känner att de är för långt bort så stannar de upp och bara börjar pipa så högt de bara kan. Då går Myzan tillbaka till valplådan och lägger sig vid högen av alla valpar och börjar själv pipa för att locka till sig de bruna. Så helt plötsligt har jag en symphoniorkester i valplådan, vilket betyder att jag får gå dit och hjälpa till att lägga tillbaka de bruna hos de andra.

Sen är det lugnt ett tag och jag kan prata vidare i telefonen, men snart är det dax igen att gå tillbaka till valplådan för då är dt en ny bruning som är på "rymmen". Jag börjar faktiskt tro att dessa två bruna syskonen kommer att vara först med att ta sig ur valplådan när det är dax.

Det kom ett helt underbart kort från "farmor" och "farfar" nu ikväll som jag bara måste dela med mig av.

Det är pappa Fille som sitter, farmor Tara till vänster och farfar Filur till höger om jag förstod "farmor" Lenas mail korrekt.

Titta på deras härliga pälsar alla tre har denna ljuvliga mörkbruna färg som nästan skiftar lite i svart, och jag tror även de två bruna valparna får samma färgnyans. För jag har nu märkt under dagen att deras bruna färg har mörknat.

Annars har det inte hänt så mycket med valparna eller med någon hund här idag eftersom jag har varit tvungen att sköta resten av hemmet. Och inga nya bilder har heller hunnits tas, men kvällen är dock inte slut ännu. Så det kanske kommer fler kort ändå.

Skriver snart igen  

Att leka med kameran i valplådan är ganska spännande, man vet aldrig vad det är som fastnar, eftersom man bara knäpper. Det blev några kort som jag redan nu vill dela med mig.

Här ligger hela gänget samlat i en blandad kompott, medan mamma Myzan är ute och rastas. Det var inte mycket ljud från valparna utan de låg mest tysta och stilla. En del drömde och sprattlade med benen.

En liten chokladpralin, kan inte riktigt fatta ännu att jag har fått den äran att få brunt. Men samtidigt så hade jag hoppats på det eftersom jag tror att jag har även brunt i mina egna linjer.

Och en liten lakritskonfekt som sover gott på en av sina syskon.

Jag har märkt att det är några stycken som älskar att ligga med tungspetsen utanför munnen, detta är nog någon som går i arv. För Nova [mormor till valparna] låg alltid med tungspetsen utanför munnen. Sen vet jag att det är några av Myzans syskon som också gör det, men kommer tyvärr inte ihåg vilka just nu.

Idag har Myzan blivit avmaskad, så nu blir även valparna avmaskade eftersom de diar och får i sig avmaskningsmedlet via mjölken.

Avslutningsvis för detta blogginlägg så kan jag berätta att Myzans husse och matte har varit här idag och de är ju så otroligt förtjusta i alla valparna, att de har nästan svårt att åka härifrån. Och jag kan mycket väl förstå dom, för vad är mest bedårande om inte små valpar????

Så nu ligger Myzan helt utslagen tillsammans med snuttande valpar och bara tar det lugnt, Myzan är en otroligt bra mor. Kan väl också berätta att jag lät faktiskt Pyret få komma in riktigt ordentligt i valplådan i morse, och Myzan tyckte nog att det var skönt att få hjälp att tvätta valparna eftersom hon fortsatte att sova medan Pyret tvättade ett par bakar. När Pyret var klar och ville hoppa ur valplådan gav Myzan, Pyret en slick på nosen som jag tyder på ett tack för hjälpenslick.

Jag kan väl erkänna att jag är inte ett dugg förvånad över deras syskonkärlek till varandra för Myzan och Pyret har verkligen följts åt genom både valplådan och dessa 3 år som har gått.

Nu ska jag försöka göra lite andra nödvändiga saker som inte har med valparna att göra, men som ändå måste göra. Ex. tvätta filtar, lakan m.m, diska, dammsuga och skura golven.

Skriver snart igen  

Då har det snart gått 1 dygn för valparna och de äter och går upp i vikt. Det är så mysigt att bara ligga och titta på valparna medan de äter eller gosar med mamma Myzan.

Idag har jag fått skåda något som jag aldrig har varit med om förut, nämligen att tiken har lagt sig på rygg när hon diar. Men det gjorde Myzan, kolla in

Så de små liven fick nästan ställa sig på bakbenen och beställa sin mjölk, och jag tror bartendern kom för de fick i alla fall i sig mjölk ändå.

Kortet visar dock inte hela sanningen, men ni kan i alla fall se på ett ungefär hur det såg ut. Jag skrattade dock ganska gott åt både mor och barn.

Jag har även vägt de små liven nu ikväll och de flesta har gått upp några gram, medan någon har gått ner lite. Så nu ska jag hålla lite extra koll under natten för att se att alla diar som de ska och inte somnar och glömmer bort att dia. Jag har även fått Myzan att börja äta igen sin vanlig mat det känns så skönt att allt börjar återgå till det normala med Myzan.

Imorgon väntar första avmaskningen för henne nu när hon har valpar, och då har jag lovat henne blodkorv till.

Nu ska jag bara ta det lugnt och njuta i valplådan, kanske ta lite fler foton för att sen lägga ut hela bildserien i fotoalbumet som finns på hemsidan.

Men vem vet det kanske kommer ytterliggare en uppis under kvällen.

Kan inte fatta att det finns nu 8 små mirakel här i valplådan. Jag har nypit mig i armen bara för att försäkra mig att det verkligen är sant.

Jag räknar dom om och om igen, tittar lite extra på de två bruna. Jag älskar fördelning som blev 4 hanar och 4 tikar varav en av varje i den bruna färgen. Jag kommer att verkligen studera dessa små liv eftersom två av dessa, en pojk och en flicka ska stanna kvar här hemma.

Jag vet att många tycker att jag är knäpp som ska behålla ett syskonpar igen, men denna gång är jag mer förberedd och har lagt upp mina framtida planer på ett helt annat sätt än vad jag hade när jag sparade Nova och Raven. Man kan väl säga att jag har blivit lite mera erfaren. Dock blir man aldrig full lärd utan hela tiden kommer det något nytt som man får vara med om som uppfödare.

Dels är varje valp och kull unika på sitt sätt, dock ska man ändå kunna ana en s.k. röd tråd, och det känns som om vi troligtvis har hittat den.

Här ligger mamma Myzan helt avslappnad och njuter på min huvudkudde tillsammans med sina 8 små mirakel. Man hör bara smackande när valparna ligger och diar, ibland gnyr någon till när den tappar sin tutte.

Lillkillen som föddes långt efter sina syskon är en stark liten krabat, han äter och buffar runt tillsammans med sina syskon, så man kan inte längre se att han föddes ca 4 timmar senare.

Nu ska jag ta en fika och bara sitta och njuta

Men det kommer säkert fler uppdateringar under dagen, så välkommen tillbaka

Nu har vi fått en liten bonusvalp som föddes ca 4 timmar efter sin syster. Dock är det lite svårt att säga om denna lilla svarta pojk kommer att överleva. Men just nu ser det ut som om han har en stark överlevnadsinstinkt.

Hans skrik, andningsvägar, sugreflexer är UA, så nu är det bara att vänta och se de kommande 3 dygnen hur det går för den lille kämpen.

Han äter med god aptit och svansen står rakt ut, så visst får han i sig mjölk.

Och den som tror att jag kommer att sova något mera inatt tror fel, för nu är jag verkligen i chocktillstånd och vågar ej heller att sova förrän jag vet hur det går för denna lilla pojk.

Håller er uppdaterad.....!

De andra valparna mår bra och är otroligt nöjda med den välfyllda mjölkbaren, och nu när det dock har varit stilla och ganska tyst är det gott att höra små mirakel ligga och snutta och smaska.

Godnatt 

Äntligen har de små miraklerna fötts, det blev 7st (3hanar & 4tikar) varav 1hane samt 1tik var bruna.

Här ligger alla tillsynes friska vid mjölkbaren och snuttar för fullt. Mor och barn mår bra och allt gick bra under förlossningen. Dock har vi återigen en hane som verkligen har utpekat sig redan. Och det var första valpen som då var just en hane, han föddes i buskarna.

Och det får mig då att genast tänka på min älskade Raven som föddes i en hiss. Kan det vara denna hane som ska få stanna????

Det är så ljuvligt at höra de små göra små ljud av vällust när det bökar runt i valplådan, jag ryser i hela kroppen av lycka.

Klockan är 03.32 och det är på väg att bli gryning till den 11/9. En dag som man ofta tänker tillbaka på om hur flera tusentals oskyldiga människor dog pga andras dumheter. Eftersom jag har släkt i USA, så går mina tankar dit idag.

Jag sitter även och förbereder mig för att små 4-benta mirakel ska födas, jag tror inte att det är långt kvar för Myzan. Hon bäddar och flämtar, men som sin mor och mormor tar hon ändå det hela med ro. Ibland utbyter vi ögonkontakt och jag ser i hennes ögon att allt är okey och hon känner sig trygg då jag finns hos henne.

Så här sitter jag nu och jag har valplådan och Myzan till vänster om mig, det är mörkt ute och fönsterlampan samt spislampan är tända. Vill ju inte störa Myzan för mycket innan det är dax helt.

Jag har precis installerat nya vågen för de kommande miraklen, så här ser den ut.

Det ska bli både roligt och spännande att få använda nya vågen eftersom den visar exakt vikt och man kan väga upp till 5kg. Skålen är ju superbra att lägga valparna i, då slipper man vara orolig över att de tippar över kanten.

Jag har även fixat och trixat lite med min nya skrivare, och jag är så nöjd över den, visitkorten som jag har provat att skriva ut blev hur bra som helst.

Nu ska jag lägga mig ett tag i valplådan, men jag skriver nog snart igen

Idag gjorde jag nog ett riktigt impulsköp, men det var väl behövligt. Jag åkte och köpte en ny skrivare och detta tack var att min andra har gått lite i strejk. Och för tillfället har jag varken tid eller lust att väcka den vid liv. Dock vet jag var felet är, men det får bli en senare fråga att fixa den.

Så det blev alltså en ny skrivare och denna gång den allra enklaste modellen eftersom jag har min gamla som man kan göra så mycket på samt en flatbäddsscanner som även scannar negativ. Så det enda jag ville ha utav den nya skrivaren, var att den bara skriver ut pappersark både svartvit och i färg samt foton. Och det blev den här:

Jag och hundarna hade en riktigt mysig och avkopplade eftermiddag i soffan, och jag måste ju berätta om den härliga känslan som jag fick idag när Myzan låg med sitt huvud i mitt knä. Och helt plötsligt så märker jag i ögonvrån att det fladdrar ganska mycket i hennes päls och tittar då efter vad det kan vara. Vi har ju haft ganska mycket getingar här så man är ju fortfarande lite nojjig över att de har kommit tillbaka.

Men tack och lov var det inte det denna gång, men det var ganska ryckigt i hennes päls, så jag lade min hand i hennes ljumske och gissa vad jag kände då. Jo SPARKAR och BUFFAR från valparna, man skulle kunna tro att d hade fotbollsmatch därinne i Myzans mage.

Och jag började känna att tårarna började bränna under ögonlocken av lycka, så nu börjar jag förstå varför inte Myzan är så pigg på att äta om de lever rövaren i hennes mage.

Jag passade att ta lite kort på Myzan och här kommer några av de, resten hittar ni på hemsidan.

Här försöker Myzan koppla av i soffan efter att jag har fått vara delaktig i fotbollsmatchen, tyvärr vet jag inte hur målgången slutade, men återkommer när jag vet.....

Syster Pyret visar Myzan hur man skönast ligger och kopplar av i soffan.....

Myzan kopplar bäst av att ligga på golvet för tillfället för då kan man ordentligt sträcka ut sig och låta magen få den plats den så väl behöver....

Det var allez för oss ikväll, men mer kommer imorgon....

Godnatt

Jag har länge gått och funderat på om det finns något annat sätt att märka valparna under de 8 veckorna som de bor hemma. Och nu har jag kommit på ett sätt som jag ska pröva, nämligen att göra små "halsband" med resår. Fast innan jag vet att detta verkligen fungerar ska jag även fortsätta att märka dom med vit färg. Så denna kommande kull får vara lite av experimentkull med nya ideér.

Jag hittade många fina färger i satinbanden, och kunde inte riktigt bestämma mig i dax läget för vilka därför köpte jag fler färger än vad det kommer valpar. Och fungerar detta så kommer jag i framtiden att bara använda "halsbanden".

Nu har jag äntligen fått hem Myzan, och jag lovar er att det var massor av fjärilar i magen av lycka på mig när jag åkte och hämtade henne. Hon har inte blivit så mycket tjockare men däremot så har magen sjunkit på henne, så nu är hon mer jämntjock. Jag ska försöka ta lite nya kort under eftermiddagen på henne så det kan bli en nya uppdatering av bloggen under senkvällen.

Men nu tänker jag bara ta eftermiddagen med mys med hundarna innan jag åker till jobbet för ett par timmar.

Ha en bra dag

Ibland blir man bara så där jättefundersam. Och för min del har jag blivit ordentlig fundersam över min lilla Pyret, hon har börjat rata den vanliga maten och hon har ännu inte börjat löpa.

Jag har dock konstaterat att hon är inte sjuk på något sätt, för får hon ett annat foder så äter hon med glädje och hon är pigg och sprallig som vanligt. Hon har ingen feber och tandköttet ser jättefint ut, och hon har inte ont någonstans. Ja, jag har verkligen kollat igenom henne ordentligt, har även pratat med en veterinär som har lyssnat på hennes lungor och hjärta och även detta var okey.

Så fortsätter det så här kommer troligtvis alla hundarna att gå på nytt foder. Har bara inte bestämt mig för vilket ännu. Att hon inte löper ännu är dock en sak som förbryllar mig mest, men hon kan ju vara en sådan tik som bara löper 1ggr/år. Veterinären kunde inte heller ge mig någon jättebra förklaring, utan det var bara att avvakta tills oktober/november då hon löpte förra året. Fast veterinären trodde lite på om Cheéri börjar löpa vilket hon kanske gör ganska snart, kan kanske hon dra igång Pyret.

För det är ju inte helt ovanligt att tikar väntar in varandra....

Det var meningen att Myzan skulle komma hem idag, men pga mitt jobb så hämtar jag henne under morgondagen istället. Gud vad jag längtar!!!!!!

Jag städade ju undan i köket igår, men valplådan får jag inte ihop då jag saknar de speciella skruvarna, så nu måste jag åka och köpa nya.

Jag avslutar dagens blogg med att skänka en extra varm tanke till en av mina vänner som också skulle få valpar nu i september, men tyvärr så går tiken tom.

Då har vi gått in i september månad, och man kan väl säga att hösten har kommit för att stanna. Idag kommer jag att börja ordentligt att förbereda för de kommande valparna, köket ska ju tömmas på möbler och valplådan ska byggas ihop under morgondagen.

Nu börjar verkligen nedräkning tills valparna kommer och jag får äntligen min efterlängtade semester. Imorgon kommer Myzan hem igen och stannar nu kvar tills valparna är 8 veckor, det ska bli så roligt att få pyssla om denna dam. Och njuta varje sekund över hur lik hon är sin mor och mormor.

Det ska också bli otroligt roligt att se vad Pyret och Cheéri gör när väl valparna kommer, jag tror att Pyret kommer att bli en andra mor och Cheéri kommer att bli lektanten. Men jag kan ha helt fel, så det ska bli spännande att se vad som händer.

Jag får många fina kort på pappa Fille och hans familj och jag ska börja göra iordning fotoalbumet, men först måste jag dock göra valplådan färdig. Men ska försöka få till lite härliga foton under veckan. Fille har dock varit ute på sin jaktpremiär och fick apportera nyskjuten orre.